Svenska (English below):
Dagarna blir ljusare och ljusare och värme och sol är på väg tillbaka peu à peu men det går inte tillräckligt fort.
Efter Filmhuset beger sig Aurore och jag i - nästan - vanlig ordning till Sture för att först se filmen 'Bamako' av Abderrahmane Sissako och därefter 'De 39 stegen' av Alfred Hitchcock.
I den första filmen har man i ett litet afrikanskt samhälle iscensatt en rättegång där Världsbanken och Internationella Valutafonden ställs till svars för sina åtaganden som motståndarna till dessa institutioners arbete anser ha förvärrat fattigdomen i Afrika.
Denna rättegång utspelas mot bakgrund av det dagliga livet i det lilla samhället, där människor hämtar vatten, gifter sig och lever sitt dagliga liv omkring den provisoriska 'rättssalen'.
I denna 'rättegång' deltar människor från orten och andra delar av Afrika samt jurister och domare som ej är skådespelare utan riktiga yrkesmän.
Som fond utspelas ett drama mellan Melé, en kvinnlig barsångerska vars man Chaka är arbetslös och de är båda på väg att skiljas. En intressant iscensättning där man successivt bygger upp en spänning mellan de olika kontrahenterna, både i rättssalen och på det privata planet.
Vittnesmålen blir mer och mer engagerande och juristerna pläderar hårdare och hårdare för sina respektive ståndpunkter. Kontrasten mellan de västerländskt präglade sättet att bedriva en rättegång och vissa lokala människors mer direkta, känslomässiga sätt att redogöra för de lidanden de anser att ovan nämnda institutioner tillfogat dem, utgör också det ett intressant berättartekniskt grepp. En äldre man uppför en klagosång där texten inte är förståbar för alla men där vi alla trots allt kan förstå den sorg och det lidande han redogör för. Ett gripande inslag.
Efter detta följer den klassiska Hitchcockfilmen 'De 39 stegen' och den avser jag inte redogöra för eftersom jag utgår från att alla som har de ringaste intresse för film sett detta alster - mer än en gång t.o.m.
English:
The days are getting longer and longer and the 'heat' of the sun is getting more 'intense'. The spring has begun and the summer is on its way(?) but unfortunately it takes too long, in my opinion.
After The Swedish Filminstitute we continue - Aurore and I - to cinema Sture in order to watch the two films 'Bamako' by Abderrahmane Sissako and The 39 steps by Alfred Hitchcock.
The first film deals with the question of how and in what way the IMF and World Bank is helping Africa out of poverty or if they really do. In a small community a court has been set up. In this court we meet professional lawyers and judges and people from different parts of Africa or maybe only from this small community who witness about the work of these two institutions.
In the background the 'normal' life in the village/community continues as usual.
We can also follow the unsettled matters between Melé, a bar singer, and her husband Chaka who is out of job. They are on the verge of breaking up.
Another interesting factor in the film is the difference between the 'Western way' of court proceedings and the different testimonies with sometimes a great deal of emotional expression. One testimony among others is the old man who sings a 'complaint song' where the words to most people are incomprehensible but the inner meaning of his testimony is clear to everyone despite this. A moving part in the film.
After this follows The 39 steps by Alfred Hitchcock but that film I am not going to refer as I gather most of you reading this have seen it.
No comments:
Post a Comment