Ces rencontres avec eux & Daniel Harding

Svenska (English below):

Dags för en hårklippning idag. Jag börjar se ut som en hippie och det är inte riktigt min stil.

Innan detta Filmhuset för mig och Aurore.

Under tiden jag klipper mig (eller snarare frisören), träffar Aurore väninnan Tessa.

Aurore och jag ses därefter för att gå till Sture och se filmen 'Ces rencontres avec eux' av

Jean-Marie Straub och Danièlle Huillet.
Filmen är svår att beskriva men består av ett antal dialoger mellan människor som ibland tar gestalt av antika gudar så som man förstår det via deras dialoger sinsemellan.
Stora, viktiga frågor avhandlas men trots att skådespelarna skall vara statiska i sitt framträdande kunde man gjort dessa dialoger mer levande.

Kvällen avslutas i Berwaldhallen där vi lyssnar till Radiofymfonikerna under ledning av Daniel Harding den nye unge chefsdirigenten.
De spelar bl.a. ett stycke av Pierre Boulez; 'Eclat' ett stycke för 15 instrument från 1965.

Ett vackert intressant stycke som arbetar med pauseringar, stor dynamik och intressant samspel mellan musikerna. Ett såvitt jag förstår svårspelat stycke.

Tyvärr har jag ett par platser bort från mig en kvinna som jag senare förstår har psykiska problem vilken hostar och snyter sig högt och tydligt under detta stycke där inte minst pauserna, tystnaden, det dämpade är så viktigt för styckets särart. Hon kastar också sin väska i golvet efter att ljudligt ha öppnat den för att leta efter någonting.
I mellanpausen talar jag med en vaktmästare som mycket väl känner till denna kvinna och innan jag beskriver henne har han talat om hur hon ser ut. Då hon reser sig för att gå visar det sig att hennes byxor är söndertrasade. En äldre man och kvinna som sitter bredvid henne tar mycket illa upp och flyttar i pausen till annan plats.
Efter pausen återkommer dock denna kvinna ej till sin plats. Aurore och jag talar med ett par bredvid oss som har abonnemang och som flera gånger haft samma problem med denna kvinna.

Kvällens konsert avslutas med Gustav Mahler's 7:e symfoni i e moll, kallad 'Nattens sång', ett intressant stycke musik och kanske hans bästa symfoni. Kraft och dynamik präglar framförandet som dock i vissa partier kan kännas en aning volymstarkt på ett inte helt avvägt sätt.

English:

Time for a haircut today. I begin to look like a hippie and that is not quite my style.

Before this we begin the day at The Swedish Filminstitute.

Meanwhile I get my hair cut, Aurore meets her friend Tessa.

After that we go to cinema Sture to watch the film 'Ces rencontres avec eux' by Jean-Marie Straub and Danièlle Huillet.

It's hard to describe this film but it consists of a number of dialogues between people who sometimes take the shape of ancient gods. Great, important issues are discussed but even though the actors are supposed to be static in their acting one could have made these dialogues more alive. Aurore who has seen a lot of their films thinks it is not one of the best ones.

The evening ends in the Berwald Concert Hall (named after Franz Berwald) where we listen to The Swedish Radio Symphony Orchestra conducted by their new chief conductor Daniel Harding, only 31 years old.

They begin with Pierre Boulez' piece 'Eclat' a piece of music for fifteen instruments from 1965.

This is a beautiful and interesting piece of music working with pauses and great dynamic and an interesting cooperation between the musicians. It's a piece of 'hazardous' music because how it is performed is very much decided on the spot in 'real time'.

Unfortunately a woman with - as I later understand - psychic problems disturbs the performance by sneezing and coughing loudly and during the pause I talk to one of the janitors and he knows her well. She has been here many times and it's always the same problem.

After this first piece of music we get to listen to Gustav Mahler's symphony number 7 in e minor, called 'The Song of the Night'. A very powerful and dynamic performance even though I sometimes found some parts to loudly played. Some instruments were too much accentuated in my view.