Vernissage Rue Nationale 176 Rolande Labesse, Emilie van Herreweghe et un troisième artiste. Rolande Labesse est une artiste que nous connaissons depuis 2012, quand elle a exposé au Musée des Racines à Thevet Saint-Julien quand, moi Gunnar, étais responsable pour le musée, les visites guidées et les expositions temporaires. Quelques photos...
Rolande Labesse au milieu et Emilie van Herreweghe à droite
Le vernissage de l'exposition "Châteauroux, c'était l'Amérique", à l'Hôtel de Villaines à La Châtre. L'exposition raconte l'histoire, entre 1951 et 1967, quand les Américains avaient une base militaire à Châteauroux (37 km de nous). Leur présence a créé des liens entre les berrichons et les berrichonnes et les Américains. Certains Américains se sont marié avec des berrichonnes (et peut-être des Américaines avec des berrichons ?) et certains berrichons/berrichonnes ont quitté le Berry pour les États-Unis. Certains Américains ont resté ici. Un parmi les Américains qui a choisi de rester dans Le Berry, était présent pendant le vernissage. Vernissage for the exhibition "Châteauroux, c'était l'Amérique" - "Châteauroux, it was America" at the exhibition hall Hôtel de Villaines in La Châtre. The exhibition tells the history, between 1951 and 1967, when the Americans had a military base in the town of Châteauroux (37 km from us). Their presence of course created links between the berrichons and berrichonnes (the ancient name of the people living in this region) and the Americans. Some Americans got married to berrichonnes (and maybe American women with berrichons?) and some of the locals left Le Berry for the United States. Some Americans stayed here. One of the Americans who chose to stay in Le Berry, were present at the vernissage.
Français : Nous étions invités au vernissage au Musée des Racines aujourd'hui. Cette année, ce n'est pas moi, Gunnar, qui gère le musée mais Graciella Vieille-Mestre. Le même jour nous avons "rencontré" un hérisson et Aurore a bien sûr caresser ce mammifère. Elle adore les hérissons ! English: We were invited to a vernissage at Musée des Racines today. This year, I, Gunnar, am not the one who runs the museum but Graciella Vieille-Mestre. The same day we "met" a hedgehog and Aurore of course started to pat the small mammal. She adores hedgehogs!
It had been a while since we visited Millesgården. For the vernissage of this exhibition, the gallery hall was overcrowded. Works of some prestigious names (Liljefors...) hang on the walls, but unfortunately the quality of these water reflections was very unequal. We had been fooled.
Where were they, these water mirrors? In the remote fountain of this landscape? Half painted in the harbour of this or that one?
I guess we are too picky, but when we go to see Water paintings, we expect something more poetic and more skilled than what we experienced this time. We hope that the next vernissage will surprise us in a more positive way.
(Photo of painting of boats copied from: http://lidingosidan.se/images/1016.jpg) (Photo of painting of a mill copied from: http://lidingosidan.se/images/1018.jpg) (Photo of painting depicting the 'Näcken' playing his harp copied from: http://lidingosidan.se/images/1019.jpg)
Aurore and I were invited to a vernissage at the Drakens gallery in the Old Town in Stockholm tonight. Of course we went there.
Henric Aryeewas the artist displaying some of his oeuvres - Aurore and Henric have worked together in a company for some time. He has a substantial educational background from the USA among other countries. In his works he uses different techniques even though his main interest lies in drawing. In this exhibition we saw prints, oil and other techniques and it was really a very varied display of his art. We were fascinated and so were many others. The vernissage was visited by many people and we enjoyed it very much!
Take a look at other pieces of art by clicking on his name above!
(Picture of 'hand sitting by the table' /not the name of this piece of art though/ copied from: http://farm4.static.flickr.com/3118/2593579756_b5844ea724.jpg?v=0) (Picture of the back of a painting man copied from: http://behance.vo.llnwd.net/profiles5/117775/projects/278620/1177751249346907.jpg) (Picture of pen with a female head copied from: http://behance.vo.llnwd.net/profiles5/117775/projects/279263/1177751249429640.jpg)
After a short shopping 'interlude', Gunnar and I go to our two regular vernissages near Södermalmstorg at Galleri Helleand Galleri Kontrast.
At Galleri Helle, some of the students of the Graphic School are exhibiting some works.
We recognize Hanna Gustavsson(21 y.o) immediately. We saw her work somewhere else before - SAK, Millesgården? In black and white, she draws surrealistic portraits of everyday people. They live in the suburb, buy alcohol on Fridays, watch Rickie Lake's TV program, use internet to underleaf their libido. One of them is an angry young man sitting in a coach with a black metal t-shirt. He looks mad, staring in front of him towards what we guees is the TV (is that Lake's fault? or Beavis and Butthead?). He will be the key character of this day.
It might have been a tribute to Ragnar Persson, the artist who depicts with the same kind of technique the surrealistic darkness of Scandinavia and who presently has a small exhibition at Hedengrens. Who knows...
I (Gunnar) would like to add Anna Johansson Stenbergand her art, a combination between photos, drawings - some kind of collage.
I liked it very much and it reminded me to some extent of family photos on the wall in a old home in Sweden or any other country. The photos function there as historical documents not only of the persons we know but also of old milieus, living conditions and maybe earlier unspoiled nature.
Then, Galleri Kontrast with some pictures from Northern Norway, where Russian and Ukrainian immigrants work in the mine. They live in kitsch interiors and as in Gustavsson's drawings, we experience this as a kind of surrealistic portraits.
I (Gunnar) felt very much as if these immigrants had to put up with interiors that we in the West had left behind us as being ugly or out of fashion. This strengthens the feeling that these people are going throw the development we went through in society thirty years ago.
The mise en scène is made by a Norwegian citizen - Olle Anders Tandberg. As Norway is the country for Mayhem, Nattefrost or Immortal (resurrected), when the two lead characters exchange identities and use long hair postiches to embody new roles, Peter Matteistarts headbanging during some seconds. Headbanging at the Opera! On Mozart's music! I was delighted!
I (Gunnar) think that when it comes to the performance by the singers in this production, Peter Mattei (Guglielmo, see link by his name above) was fantastic vocally and comically. He is one of our foremost singers all categories and his baritone both has a deep and soft timbre combined with vocal strenght when needed.
Maria Fontosh(Fiordiligi) is one of my favourites among the sopranos but in this performance I where not as impressed as I have been before when hearing her sing. I saw her in 'Eugen Onegin' and there she was tremendous sometimes reminding me of the greatest singers ever. In this performance she was very good but maybe I have to high demands on her as I fell in love with her voice immediately the first time I heard her.
Susanna Véghis also one of my favourites among singers and she sang very well though I found her performance in the last act being better than in the first.
On a whole this production held high standards and I liked the mis en scène very much. The choir where excellent and also the orchestra conducted by the excellent Finnish conductor Okko Kamu. I recommend this production to all of you.
We achieved the day with some other headbangers from Northern Europe.
Au pays de Lordi, comme dans tous les pays,
On s'amuse, on pleure, on rit,
Il y a des méchants et des gentils...
Eurovision Song Contestfrom Helsinki. We hear the 24 participants. But I am waiting for something: Apocalyptica is playing during the break. Gunnar has never heard of them, never seen them. I will have to make him listen to their tributes I keep in La Châtre.
Exhibitions, Opera, TV. Everything was under the sign of headbanging in a kitsch, surreal world. Could it have been better? Hardly.
(Poster Così fan tutte copied from: : http://slturner6.files.wordpress.com/2009/10/cosi_fan_tutte_-_first_performance.jpg) (Foto ensam kvinna bland svampar ur Così fan tutte kopierat från: http://gfx.svd-cdn.se/multimedia/dynamic/00009/15375101_9011c.jpg) (Foto Peter Mattei ur Cosí fan tutte kopierat från: http://gfx.aftonbladet-cdn.se/image/10703638/210/normal/d03c48cb8d1cb/KULTUR-06s05-cosi-385_438) (Photo Così fan tutte copied from: Mats Bäcker)
Efter Filmhuset blir det Finlandsinstitutet och ett vernissage med fotografier från Wasa teater i Finland under 80 års tid. Detta vernissage har dock inte något klart uttalat tema som vi kan säga oss till fullo förstå det unika i.
Den heter kort och gott: 'Bilder från scenen 1926-2006'men vi kan inte se vad som utmärker dessa bilder framför bilder från andra teaterscener.
Teaterchefen Paul Olintalar och han läser lustigt nog ett stycke ur den pjäs vi skall se på kvällen, nämligen 'Tre systrar'av Anton Tjechov.
Fotografierna visar bl.a. Ylva Ekblad, en syster till vår i Sverige så omtyckta Stina Ekbladsom agerat både på film och inom teatern. Jag frågar Bengt Packalén om det finns en tredje syster i det att jag berättar att vi skall se Tjechovpjäsen ikväll samt att teaterchefen nämnden den då han läste sitt citat. Det kunde ha varit magiskt men någon tredje syster finns uppenbarligen ej.
Efter detta tog vi oss till Teaterhögskolanför att se tredjeårselevernas uppsättning av ovan nämnda pjäs 'Tre systrar' i regi av Peter Oscarsson.
En av rollerna spelades av Hannes Meidalsom jag - för att nu återknyta till tretalet - nu ser för tredje gången: Först i 'Pelikanen' av August Strindbergoch därefter i en pjäs om Kafkamed samma namn på Strindbergs Intima Teater för ett par år sedan knappt.
Vi blev dock inte särskilt imponerade av skådespelarnas prestationer. I vissa fall kändes det t.o.m. som en skoluppsättning - vilket det ju är - men då mer än amatörskoluppsättning och så skall det inte kännas då man ser semiprofessionella skådespelare.
Scenografin tyckte vi dock mycket om, Aurore och jag.
The name of the exhibition was 'Pictures from the stage 1926-2006' but we couldn't figure out what differed these pictures from others taken at other theatres.
The Head of the theatre, Paul Olin, talked and he quoted, amusingly enough, a part from 'Three sisters'by Anton Tjechov, the very same play we were about to see that same evening.
On the photos we could see actress Ylva Ekbladamong others, a sister to a well known and very popular Finnish-Swedish actress in Sweden, namely Stina Ekblad. I asked Bengt Packalén, the head of the institute if there were another sister making it 'three sisters' but there is not according to him.
This night none of us were impressed by the actors and sometimes it felt like a school production and I don't mean a professional actors school like this one. We liked the stage design very much both of us though.
Idag har vi bestämt oss (Aurore och jag) att se en utställning med silverkonst(-smide).
Vi beger oss därför till Nutida Svenskt Silverför en utställning med konstnären Helena Sandström. Helena Sandström har haft utställningar i Washington, Helsingfors, Moskva, Kaliningrad men nu är det hög tid för henne att visas i Stockholm.
Hon har tidigare haft utställningar i Sverige och Stockholm om jag förstår henne rätt. Sandström blev ganska uppmärksammand då ett av hennes examensarbeten - hennes 'Äggskalshalssmycke' - köptes in av Nationalmuseumoch dess samlingar. 'Lönnfrökrage', ett annat smycke från den utställningen köptes in av Röhsska museeti Göteborg.
Vi tyckte båda mycket om denna utställning där hon arrangerat det så att hennes smycken var innefattade i tavelramar, ibland tomma ibland med bilder på människor. Dessa hade hon funnit på loppmarknader och liknande. En schal med små silverblommor blev en av Aurore's favoriter - om man inte var tvungen att ta hänsyn till priset. Efter detta blev det en utflykt till SAK - Sveriges Allmänna Konstförening, där vi såg en utställning med foton av Annika von Hausswolff(Info Moderna museet: Annika von Hausswolff) som finns representerad på Moderna museet bl.a. Denna fotoutställning föreställer von Hauswolff naken med som enda assecoir en motorsåg som hon likt en fallos håller framför sig. Det är en bildserie med samma motiv och i stort sett samma poser från konstnärens sida.
I övrigt tog vi även del av andra konstverk på SAK. Dessa har flyttat till Linnégatan från Konstakademiens lokaler på Fredsgatan där de tidigare hade långt större lokaler. Lokalhyran blev dock för hög för dem och ekonomiskt stöd och hjälp kunde de ej hitta.
Cinemateketfilmerna idag blev: 'Le amiche'('Väninnorna') av Michelangelo Antonionioch 'Secret Agent' med den svenska titeln 'Spioner i hälarna' av Alfred Hitchcock.
I förstnämnda film får vi följa Clelia som kommer från Rom till sin hemstad Torino för att starta upp en modesalong. Under sin första natt på sitt hotell dör kvinnan i rummet bredvid av en överdos av mediciner. Clelia finner sig nu involverad i ett drama med den döda kvinnans väninnor och deras män eller ex-män. Denna historia drar henne djupare in i och ned i relationella problem och får henne att till slut även ompröva om hon skall fortsätta med den sysselsättning hon nu har engagerat sig i.
Film nummer två är Alfred Hitchcocks'Spioner i hälarna'/'Secret Agent'där en författare - Edgar Brodie (John Gielgud) rekryteras av den brittiska underrättelsetjänsten under Andra Världskriget för att eliminera en tysk spion efter att först ha försökt utröna vem denne är. Till sin hjälp har han en skrupulös man kallad 'Generalen' (Peter Lorre) som skall hjälpa honom med själva mordet. En kvinna - Elsa Carrington (Madeleine Carroll) - spelar hans maka men hon har inte riktigt förstått allvaret i själva uppdraget utan anser endast att detta är en spännande historia. På vägen till målet råkar de döda fel man men till slut drabbas den tyske kontraspionen av den vedergällning man från brittiskt håll planerat.
English:
Aurore and I felt inclined for silver today.
Therefore we visited the exhibition hall 'Contemporary Swedish Silver' (my tranlslation from 'Nutida Svenskt Silver') and an exhibition with jewellery and necklaces by Helena Sandström.
She has had exhibitions in Washington, Helsinki, Moscow and Kaliningrad. Two of her first pieces of work when she graduated from art school were bought by the National Museum of Art and the art museum Röhsskain Gothenburg.
We liked a great deal of her art and she had arranged some of it so it was hanged inside picture frames, sometimes empty and sometimes with a photo inside them. A shawl with small silver flowers in it became one of Aurore's favourites.
From this exhbition we went on to the next, namely a photo exhibition with photos by Annika von Hausswolffan artist represented at The Museum of Modern Art among other places. This time we got to see a series of photos depicting the artist naked with only a chainsaw as the only accessory in front of her. TEXAS CHAINSAW MASSACRE REPRODUCTION as Aurore commented.
There where a series of photos almost looking the same with slight differences between them. In all there are more than 400 photos but at 'The Swedish General Art Society'/'Sveriges Allmänna Konstförening' (my translation) we could see about 40 of them. We also took a look at other pieces of art. This association earlier had their premises in the same house as The Academy of Art (Fredsgatan) but they couldn't afford the rent so they moved to Linnégatan.
The films today are:'Le amiche'by Michelangelo Antonionia film about Clelia who arrives to her native Turin from Rome in order to set up a new fashion salon. On her first night at the hotel where she lives, a soman takes an overdose of pills and dies. Clelia now becomes involved with this woman, her life story and not least her friends Momina, Nene and Mariella and their men and ex-men. This involves love, hate and jealousy, unfaithfulness and she maybe becomes more involved than she ever wished to be. It also affects her work and future plans concerning her fashion salon, the salon becoming the scene for many settlements between her new friends.
'Secret Agent'by Alfred Hitchcockis a classical story about a novelist - 'Edgar Brodie' (John Gielgud) who is recruited by the Brittish intelligence during World War I in order to find and eliminate a German spy. As his two collaborators we find a man called 'The General' (Peter Lorre) and a 'wife', 'Elsa Carrington' (Madeleine Carroll). 'The General' is a scrupulous man who is going to help him kill the agent, while 'Elsa' is more in this for the thrill of it. In their work to eliminate the German agent they first by mistake kill the wrong man.
(Photo artwork Helena Sandström copied from: http://www.nutida.nu/smeder/HelenaSandstrom/HelenaSandstrom-6394-320.jpg) (Foto flicka med motorsåg kopierat från: http://aros.ziteman.com/archive/BilledeArkiv/SAMLINGEN/838_Hausswolff%5B1%5D.gif)
(Foto Annika von Hausswolff med motorsåg kopierat från: http://www.konstforeningen.se/wp-content/uploads/2010/exhibitions/galleriet/hausswolff.jpg)
Här visas en hel del intressanta filmer men vi hinner endast idag se delar av en längre film. Just denna specifika film handlar om en konstnär - vars namn jag just nu inte erinrar mig - som, direkt efter en öppning av ett vernissage visandes hans konst, bestämmer sig för att 'försvinna'. Detta var i USA och han tog sig med båt och på andra sätt till slut till Danmark/Köpenhamn där han skulle hålla ett seminarium.
Intervjuer i filmen med konstnärskolleger för vilka han berättat delar av sina planer. italiensk polis och många andra skapar en ganska underhållande 'dokumentär' om orsakerna till detta initiativ och vad det kan tänkas symbolisera. Endast tanken att kunna försvinna utan att lämna några spår som i det högteknologiska globala samhälle vi lever i inte så lätt låter sig göras, är intressant.
Efter detta tar vi oss - Aurore och jag - in vägg i vägg till Arkitekturmuseumför att vara med om en vernissage med arkitekturkollektivet 'Urban Research Laboratory'. Förkortat 'A+URL' startades detta 1999 som ett tvåårigt program vid arkitektursolan på KTHoch 2003 utvecklades verksamheten till en självständig organisation bestående av ett arkitektkontor med ett nätverk av medlemmar i och utanför Sverige. Inom ramen för detta projekt försöker man utröna hur det urbana rummet bör, skall eller kan se ut i en framtid präglad av miljökatastrofer, vattenbrist och nedgången i våra ändliga resurser. Kan städer även fortsättningsvis fortsätta att växa under sådana omständigheter och vad är arkitekturens roll i detta sammanhang. Kan arkitekturen bidraga med lösningar?
Vi fick inte riktigt grepp om detta projekt då informationen var bristfällig, något man skulle åtgärda och presentationen inte skulle komma att ske förrän vid seminariet efter vernissaget och detta seminarium hade vi inte tid att närvara vid. Återkommer kanske längre fram med kommentarer kring 'A+URL'.
English:
During the period 26th of March till 8th of April there is a big concentration of Italian culture exposed in different institutions in Stockholm.
This is a venture that takes place thanks to The Italian Cultural Institute, The Italian Embassyand many other special interest organizations. The first time this event was arranged was in 2005 if I am correctly informed.
It tells the story about an artist - unfortunately I do not remember his name - who decides to 'disappear' in connection to a vernissage in the USA and shortly before a seminar in Copenhagen to which he is invited. He tries to leave the country (USA) without leaving any trace and this becomes quite interesting if we consider how difficult it is to 'disappear' in the global 'surveillance-society' we are all a part of, particularly in the Western world. In this film we listen to interviews with colleagues to the 'lost' artist, police and many others who discuss his idea and project from different angles.
After this Aurore and I cross the entrance to visit The Swedish Museum of Architecturefor a vernissage with the architecture 'collective' called 'Urban Research Laboratory', abbreviated 'URL'. This project started in 1999 as a two year programme at the School of Architecture at the Royal Institute of Technologyin Stockholm. In 2003 it was developed into a independent organization consisting of an architectural office with a network of members both in and outside Sweden. Within the framework of this project one tries to find out how the urban room ought, must or should look like in a future characterized by environmental catastrophies, lack of water and the decline of our finit recources. Can cities really grow continuesly during these circumstances and what is the rôle of architecture in this scenario? Could architecture contribute to a solution to these problems? Those are the questions discussed during the following seminar.
We did not have time to attend the seminar though and the information concerning this exhibition was not yet fully developed.
(Photo Oakhill, Italian Embassy Stockholm copied from: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6HQu0LugxJSL3ooqIDbZNfasn_NO9QWbU-fw2Z1eJKg606tXCS-zTSz1bNYkf0GK00En_PMlzUBE8wPz-JXp1I1FMyZosXOUWMm_Kb7-_yl_vJECvOSX5WenN0TDA2sAVUtlH/s1600/italiana.jpg)
(Photo Italian Cultural Institute Stockholm copied from: http://sv.wikipedia.org/wiki/Italienska_kulturinstitutet_i_Stockholm)
Aurore och jag har fått en inbjudan till vernissage på Millesgårdenmed konstnärerna Ann Edholm och Håkan Rehnberg, av vilka man visar upp måleri och skulptur. Invigningen sker officiellt 15.00 men vi bestämde oss för att gå klockan 12.00 då de öppnade. Visserligen missar vi vinet och minglet där förstnämnda är en god orsak till att egentligen komma senare men.....
Ann Edholm arbetar mycket med måleri där hennes tavlor kan ses som symboler för olika företeelser i livet, samhället men är också stramt hållna med en skalmodell som alltid mäter ett till ett. Vissa drag av Olle Baertlingkanske kan skönjas men också Malevitj.
Håkan Rehnberg arbetar i en zon melllan måleri och rumsliga objekt där förståelsen av verket symboliska uttryck står i centrum kanske man kan säga.
Även hos honom är skalan viktig. Det finns i hans skulpturer ett organisatoriskt drag där olika vinklar och mått är viktiga element.
Vi fann vissa av hans målningar intressanta och så även vissa av Edholms men teckningar och de skulpturala var inte lika intressant. Några objekt med färg målat på stora glas hängandes på väggen förde tankarna till gobelänger. Detta var verk av Rehnberg.
Efter detta vernissage direkt till Cinemateket och filmen 'The Ipcress File'('Fallet Ipcress', trailer nedan) av Sidney J. Furie. Denna film berättar historien om ett antal forskare som mystiskt försvinner för att några dagar senare återfinnas igen. De har dock genomgått någon form av 'hjärntvätt' där ingen tycks komma ihåg sin egen forskning och de resultat man tidigare kommit fram till.
Man sänder från britternas sida en agent, Harry Palmer - spelad av Michael Caine("grrrrrr.." som Aurore säger) - som skall undersöka vad som hänt dem. Palmer undrar varför han utsetts till detta uppdrag och tror det är hans bakgrund med diverse incidenter som givit honom ett renommé som en 'bad boy' som gör att man anser man kan undvara honom.
Hans chefer är brittiska, korrekta torrbollar där den ene är torrare än den andre och Palmer tål dem lika lite som de tål honom. En förrädare finns dock inom spionorganisationen och det är denne man måste komma åt. En habilt berättad historia som innehåller både spänning och humor, i lite av James Bond-stil.
Filmen efter denna blir: 'L'intouchable'av Benoît Jacqout (trailer nedan). Filmen börjar med en mor som slår till sin dotter i ansiktet (första bilden). Dottern springer sin väg men kommer tillbaka till modern för att fortsätta samtala kring det som upprört dem båda, nämligen frågan om vem hennes far är. Jeanne, som den unga kvinnan heter - spelad av Isild de Besco- vet att modern besökte Indien och blev förälskad i en man som tillhörde de kastlösa. Denne man är hennes far och Jeanne bestämmer sig för att åka till Indien för att besöka honom. Denna resa ger henne många olika perspektiv på tillvaron. Hon kan dels jämföra sitt eget liv med det många gånger hårda liv och omständigheter under vilka vissa lever i Indien. Hon får också se att de kastlösa inte alltid - som man ibland får intrycket av - är utstötta ur samhällsgemenskapen. De kan uppbära höga positioner, vara välutbildade men alla vet dock att de tillhör denna de 'lägstas gemenskap' om man kan kalla den så.
Hennes far är lärare och undervisar i en grundskola. Mötet blir aldrig av men hon ser sin far och träffar många andra personer vilka tillhör hans familj och med vilka hon knyter vissa band.
Filmens tema kunde dock ha gjorts intressantare och långa partier kändes som rena transportsträckorna utan egentlig mening för filmen i något avseende.
English:
We start with a vernissage at the Millesgårdenand a exhibition with art by Ann Eholmand Håkan Rehnberg. We arrive to early to be served wine - wine of course always being half the pleasure at vernissage/exhibitions - but the official opening is at three o'clock.
For Ann Edholm, painting has always been in the center of her artistery and her paintings somewhat reminds me partly of a Swedish painter - Olle Baertling- and partly of Malevitj. The measurements is very important for her and there is almost a 'short circuit' between symbolism and physical expression.
Håkan Rehnberg is moving between painting and physical objects with symbolic values. The scale is very important for him in his art.
We found some of these pieces of art interesting and some paintings on glass were like tapestry but on the whole it left no marks in our souls
Some leading Western scientists have been kidnapped but only a few days after they disappears the reappear again. One problem though: They have lost their memory and do not remember anything of their scientific work. The British now send one of their agents - Harry Palmer (Caine) to investigate what has happened to them. His boss sends him to another department within the organization and he gets a new boss as boring and stiff as the other or even more. As Palmer is regarded as a 'bad boy' when it comes to his reputation in the organization he does not get along to well with his more 'properly' behaving superiors.
Palmer finds out that there is a leak within the secret agent organization and now tries to find out who the traitor is.
An entertaining and sometime thrilling - in a kind way - film with humour. Somewhat like a James Bond story with less 'glamour'.
Next film: 'L'intouchable' by Benoît Jacquot (trailer below). This film starts with a mother who slaps her grown up daughter in the face and when the daughter flees she calls her back and we get to know the reason for their argument. Jeanne - Isild Le Besco - wants to know who her father is and she knows her mother has had a relationship with an Indian man belonging to lowest cast in India - the untouchables. She embarks on a journey trying to find her father and in this search after him she finds out a lot about the Indian society, things she didn't know before. She also gets to know some of his relatives and is invited to a wedding. She never talks to her father but she sees him when he is working as a teacher in a secondary school. Not all untouchables are poor outcasts. Some of them have decent jobs and even education.
This story could have become more interesting because of the theme and content is thought-provoking and it could have been told in a more profound way than was the case.
Denna relativt märkliga film - 'Cowards bend the knee'- om en ishockeyspelare som dras in i ett spel som ej är ishockey men relationer, hämnd och mord, är även den inspelad i svart-vitt och som stumfilm. Den innehåller även scener fyllda med sexuella 'perversioner' (om man vill använda det uttrycket) eller antydningar därom, antydningar vilka bekräftas av de ord/den text som omtalar vad bilderna är menade att beskriva.
Historien kretsar kring en skrämd dotter som vill få sin fars död hämnad. Faderns mördare visar sig vara modern. I denna jakt använder sig också Guy Maddinav bilder från barndomen, barberarens eller frisörens salong, hockeyspelarna med mera.
Detta är en i många stycken ovanlig film men ändå känns den stundtals synnerligen ordinärt berättad, åtminstone om man tar i beaktande att det är en film av Maddin, som annars använder sig av enligt mitt förmenande ovanliga berättartekniska grepp i sina filmer.
Finlandsinstitutetblir nästa anhalt där vi bevittnar ett vernissage med skulpturer av Tommi Toija kallad 'En förunderlig värld'. Denna uställning är riktigt intressant och konstnären har skapat figurer som är delvis realistiska delvis absurda och som uttrycker olika sinnestillstånd karaktäriserat av skulpturens ibland groteska former. Skulpturerna ser oftast ut som barn. De inkluderar kommentarer.
I samband med detta vernissage träffar jag min kusin Lars' hustru Satusom jag inte mött på över 10 år.
De är båda konstnärer och bor sedan flera decennier i Järna där de arbetar och har arbetat inom ramen för Antroposofernasverksamhet där och annorstädes. Två av deras döttrar bor i Paris, en i Spanien, en i Grekland, någon bor kvar hemma i Järna. De har dock sex barn som alla i dag är vuxna.
På vår blogg har vi lagt ut en länk till den hemsida Satu skapat där hon lägger ut och visar delar av sin konst. På denna sida skall också läggas ut konstverk av Lars.
English:
This movie - 'Cowards bend the knee'- is to some parts a story of a hockey player who gets involved in another game than hockey, a game of relations, revenge and murder.
A frightened daughter to a father who has been murdered want's her father's death revenged. The perpretator of this murder is her mother or is it? The movie includes 'perverse' sexuality (if one want to use that word) and different forms of psychoses. It's shot in black and white and it's a silent movie, as often with Guy Maddin. Maddin also uses pictures from his childhood as the barbershop, the hockey players etc. It's in many respects an unusual film but taking in consideration that it's Maddin who have made it, it still feels relatively ordinary in it's narrative style.
After this we continue to the Finland Institute(Finlandsinstitutet) for a vernissage with sculptures by the Finnish artist Tommi Toijaand the exhibition named 'A strange world'. These sculptures are both 'realistic' and absurd in their shape and they express different kinds of psychological states of mind, sometimes commented through the title of the work.
By chance I meet the wife of one of my cousin's - Satu. She is married to my oldest cousin Lars. They are both artists and have since decades lived in Järna working within the Anthroposophicalmovement there and schools connected to this organization. They have six children of whom all are adults. Two daughters live in Paris, another son or daughter in Spain and one in Greece. One of their children still live at home. I haven't met them since 1997 and before that I can't even remember when.
I have a link - 'Satu's homepage' - where you can see some of her paintings and later on maybe some of Lars'.
(Photo boy 'peeing' copied from: http://tweaksthelimbs.org/wp-content/uploads/2009/08/tommi-toija21.jpg)
(Photo 'boy with baloon' copied from:http://cdn1.lostateminor.com/wp-content/uploads/2009/07/tommi-toija.jpg)
Aurore och jag börjar idag med vernissage hos Konsthantverkarnasom bland mycket annat visar upp konstverk av Jussi Ojalamed temat 'Från Kontroll till Kaos'. Han arbetar i keramik och har här bl.a. ställt ut ett antal 'vaser' eller 'krukor' som föreställer vad han kallar 'stubbar' eller 'stammar'. Det är avhuggna sådana föreställande olika trädslag men att användas som krukor. Även ett par väggdekorationer i keramik. Intressant.
Förutom Ojola finns en rad olika konstnärer representerade vilkas konstverk/bruksföremål är gjorda i alla möjliga material.
Det är inte många verk som ställs ut men konstnärerna själva finns på plats. Sparsmakat där kanske inte de mest namnkunniga (för mig mest kända) hade de intressantaste verken att visa. Aurore tyckte mycket om Marianne De Geer-Lindbergs konst. Det fanns också textil konst av Makander som jag (Gunnar) tyckte mycket om.
Akademibokhandelnblir nästa anhalt och där skall Fredrik Lindström(språkforskare men mest känd från tv:s programserier 'Bästa språket' och 'Världens modernaste land') samt brodern Henrik Lindström berätta om den bok de skrivit tillsammans: 'Svitjods undergång och Sveriges födelse'(eller som jag också läst: 'Folkungarnas undergång och Sveriges födelse').
Som titeln indikerar handlar det om hur vårt land gick från en löst sammahållen enhet till det nationalstatliga Sverige, en process som tog ett antal hundra år.
Man visar bl.a. på alla de slumpmässiga eller till synes slumpmässiga faktorer som bestämde vem som kom att gå till eftervärlden som enare av Sverige eller som pådrivande kraft i riktning mot en enhetlig statsbildning. Frågor som varför just det vi idag kallar Stockholm kom att bli huvudstad och inte Uppsala eller någon av de tongivande städerna på västkusten diskuteras också.
Ett antal mer eller mindre kända kvinnor och - företrädesvis - män och deras inflytande dissekeras - inte så mycket i föreläsningen som i boken.
Har ni aldrig sett Maddins filmer och är cineaster, vill jag varmt rekommendera er att se dessa. De är berättade med stumfilmsliknande teknik där bild och ljud bearbetats för att låta patinerat. Dessutom är hans historier mycket speciella blandandes historiska berättelser med sagoliknande innehåll. Hänvisar till IMDbi ovan angivna länkar för en beskrivning.
English:
First of all we start with a gallery called 'Konsthantverkarna' where we look at a vernissage with works by the Finnish artist Jussi Ojala with the theme 'From Control to Chaos'.
He works with ceramics and in this exhibition he has made 'flower pots' or 'vases' in the shape of cut off tree trunks. Interesting. Besides his art there are works of other artists exhibited too, using all kinds of material. The pieces of art can also be used and are made like every day articles if you can afford them.
There are few works displayed but although I have seen these artists before I have never seen the pieces of art displayed here today. Aurore very much liked the works by Marianne De Geer-Lindberg. So did I, but also some of the works by Ann Makander.
After this we set out towards The Academy Book Storewhere a well known Swedish linguist - Fredrik Lindström- and his brother(?) Henrik is going to talk about there book 'The Fall of Svitjod and the Birth of Sweden' (my translation). This book tells - or try to tell - the story about how the loosely 'merged' country called Svitjod became the Sweden we know today, why Stockholm became the capital instead of one of the influential cities on the West coast or Uppsala.
Maddin is a very special film maker. His themes are a combination between more or less reality based stories and 'sagas', stories resembling them made up by the brothers Grimm for example. He is very interesting and personal in his realisation of his visions and for those of you who are cinephiles, I warmly recommend him.
(Jussi Ojola-stubbe till vänster ovan kopierad från: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0mdSBOaBKogSnUoKAzZPdGdu9YEoLYjvjwxLizov86qhgKyi7OQ-eJWS4i-6-LQg6YJDXuoo-L8gnJuQX6otd1TESCdWr6igh5Rch3mMM-XlkQnodg-RF20cGKAJt6SC25sBhmQ/s320/jussi+ojala.gif) (Jussi Ojola-stubbe till höger ovan kopierad från: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8WGGeBr1IAkqyhCwzT8BjTAKOI3HM20IYzxngEucRSOxPTQaArTsvxKDujkGuKD28pgH7cNdK_zj1swWNycQPq7CRstTgC5N5A9mtdXL2yOX5rXWZqg0__qJmWV8x1U9PiwMeqw/s400/jo233-8.gif) (Konstverk av Ann Makander med icke-linjära mönster koperad från: http://www.omkonst.com/Bilder06/makander.jpg) (Bokomslag 'Svitjods undergång och Sveriges födelse' kopierad från: http://image.bokus.com/images2/9789100107895_large_svitjods-undergang-och-sveriges-fodelse)
It had been a while since we visited Millesgården.
Where were they, these water mirrors? In the remote fountain of this landscape? Half painted in the harbour of this or that one?
Aurore and I were invited to a vernissage at the Drakens gallery in the Old Town in Stockholm tonight. Of course we went there. 
As Norway is the country for Mayhem, Nattefrost or Immortal (resurrected), when the two lead characters exchange identities and use long hair postiches to embody new roles, Peter Mattei starts headbanging during some seconds.
Headbanging at the Opera! On Mozart's music! I was delighted!
'Vesuvius-videokonst av neapoletanska konstnärer' heter projektet och det är videofilmer som visas non stop i 'biografen'. De konstnärer som medverkar är: 
Svenska (English below):
Håkan Rehnberg arbetar i en zon melllan måleri och rumsliga objekt där förståelsen av verket symboliska uttryck står i centrum kanske man kan säga.
