IKEA, Lasse and Nisse

(Photo taken from: http://farm3.static.flickr.com/2274/2294837612_10dec82412.jpg)

Svenska:

Efter att Aurore slutat sitt arbete klockan 16.00 träffas vi för att bege oss till IKEA vid Kungens Kurva, denna mardrömslika plats för mig.
Vanligtvis är jag alert och pigg men då jag kliver innanför dörrarna på detta det största IKEA-varuhuset i världen, går jag in i en lätt depression.
Skall inte analysera detta här men endast konstatera att jag har vuxit upp med detta möbelvaruhus alltsedan det stod klart i slutet av 60-talet. Det har många andra också men jag har drabbats av IKEA-depressiva attacker (återkommer endast vid besök på varuhuset).

Vi åker i alla fall dit för att se på möbler till nya hemmet och vi har redan innan bestämt oss för vad vi skall ha, om det finns inne.

Vi hittar en bokhylla, ett köksbord samt ett litet soffbord. Däremot finns inte det något större soffbord inne som vi skall ha till den största av våra två soffor.
Parentetiskt kan sägas att Aurore har döpt sofforna till 'Lasse' (den större) och 'Nisse' (den mindre).
Detta är förmodligen ett IKEA-och Mio-möbler-syndrom (förkortat IKMISYND).
Hittar också köksgeråd och armatur.

Skall jag slutligen säga något positivt om IKEA så är det att personalen så länge jag kan erinra mig, med få undantag, alltid varit och är mycket hjälpsamma, kunniga och snabba att se till att man får korrekt information.

Hem och en riktigt stor tröstmiddag!

(Lasse innan benen var ditskruvade/Lasse before we had riged the legs)

(Nisse med ben/Nisse with legs)

English:

After finishing work at 4 pm Aurore and I meet in order to continue to IKEA (Kungens Kurva), a house of nightmares for me.
Usually I am most often very alert and spirited but when I pass the doors and enter this the biggest(!) IKEA department store in the world, I also enter a state of light depression.
I am not going to analyze this phenomena but only establish the fact that I grew up with this department store from it's opening in the late 1960's.
There are many Swedes in my generation who also grew up with IKEA but I have suffered a IKEA-depression (only evoked when visiting this department store, thank God).

We go there to look at some furniture to our new home and we have already in advance decided on what we would like to buy, if they have it in store.

We find a bookshelf, a kitchen table and a small sofa table.
The sofa table we are going to use in front of the bigger sofa is out of stock.
Parenthetically I can mention that Aurore have baptised the sofas and calls them 'Lasse' (the bigger one) and 'Nisse' (the smaller). This is probably a IKEA-and Mio-furniture syndrome (abbreviated IKMISYND).
We also find some items for the kitchen among other things.

Should I finally say something more positive about IKEA it would be that the staff, as long as I can remember, with few exceptions, always been very helpful, competent and swift in seing to that you get the correct information.

Then we continue to our home and a big consolation dinner!