Idag erbjuder man fri entré på Moderna museet och det var en tid sedan vi var där, bortsett från '1:a på Moderna', varför vi självfallet passar på att se ett par utställningar vi tidigare ej hunnit se.
(Photo: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixnlDuJ3sAedrcwBTm5xW3qBBaLncj52hnxUFEPrTmloTkYGOw7pJG6eHqiPZO1nhFaJ6bCE0R1hwtrx5auL8SZOdPiF6TsEDrMCCE3WvYpaKpwL1AgctcJ_NV3Pgp3unJ0DGkKA/s400/tunbj%C3%B6rk.jpg)Vi började med utställningen visandes Lars Tunbjörks fotografier från olika delar av Sverige. Genomgående var det stereotypin i både människors beteende, boende och miljöer som kändes som ett genomgående drag i hans bilder.
Det kändes 'deprimerande' att se bilder från alla dessa mindre eller större orter i vårt land vilka alla ser ut att ha drabbats av en evig stiltje, där vare sig miljön eller människorna tycks undergå någon förändring.
I ett antal foton avbildandes ungdomar kändes det som om Tunbjörk - likt tidigare Jens Assur - ville visa att det inte är någon större skillnad på ungdomskultur (för att använda ett inadekvat och generaliserande uttryck) på dessa orter eller i andra delar av världen. Återigen likformighet.
Utställningen var så deprimerande att Aurore - då vi senare kom hem - började tala om att teckna en ömsesidig livförsäkring!
Härefter gick vi till auditoriet för att se ett antal kortfilmer om dans.
Dessa visades under rubriken 'Shoot'.
Filmerna höll en ojämn kvalitet. En av de bästa var den med namnet 'Rain', vilken dock kändes en aning för lång. Filmen skildrade olika mänskliga parrelationer med olika konstellationer av dansare.
Här fann vi det fasta förhållandet med dess slitningar mellan kärlek, ömhet, närhet och distans; det i upplösning varandes förhållandet med dess ambivalens samt ett förhållande i varande mellan två vilsna själar som dock finner varandra och kärleken.
Titeln syftade på att all interaktion - både inom- och utomhus - skedde i hällande regn.
Vi avslutade med utställningen om Olle Baertling - 'en modern klassiker' som underrubriken löd. Baertling är en konstnär vars verk man omedelbart känner igen. Han har ingen direkt förebild eller efterföljare i vårt land.
Dock kändes det som om man sett hans verk i så stor utsträckning att det inte fanns något som överraskade bland de oeuvre som var utställda här. Repetetivt. Det inslag av 'rörelse' och rymdverkan som man pekar på i hans verk, upplevde jag inte vara så framträdande.
Efter detta blev det en fika, letande efter handskar (Aurore) samt återvändande hem. Blåst och kyligt på eftermiddagen. Hade tänkt se Araki-utställningen på Kulturhuset men vi hoppade över det idag.
English:
Today there is no entrance fee at Moderna museet and there is some time since we visited the museum to look at new works, apart from our visits in connection to 'The first at Moderna', why we took the opportunity today.
We started with the exhibition displaying photographs by Lars Tunbjörk displaying people and milieus from different parts of Sweden (see the first two photos above).
Typical for these photographs were the stereotypes both concerning peoples behaviour, their housing and the environments in which they lived.
It was depressing to see pictures from all these more or less small towns in our country that all seem to be suffering from an eternal doldrums, where neither the people nor the environment seemed to change.
In many pictures, showing young people, I felt as if Tunbjörk - like Jens Assur before him - wanted to show that there is no major difference between 'youth culture' (using an indadequate and generalizing word) in these small towns an other parts of the world (when it comes to clothes, make up or any other cultural markers). Uniformity again.
The exhibition was so depressing that Aurore, when we came home, started to talk about a mutual life insurance!
After this we continued to the auditorium in order to see some short films about dance. These films were displayed under the headline 'Shoot'.
The films held an uneaven quality and one of the best - called 'Rain' - were somewhat to long in my opinion. The main theme had been presented and then it was only repetition.
This film showed different kinds of human relations; the permanent relation with all it's inherent tension; the pair who is breaking up and two lonely persons finding each other and love.
Another thing the different parts had in common was that every dance took place in pouring rain, both indoors and outdoors.
We terminated with the exhibition about the Swedish artist Olle Baertling - 'a modern classic' as the underlining said (the third photo above).
Baertling is an artist whos works one immediately recognize. He doesn't have a precursor or successor in our country.
It felt however as one had seen his works to such a great extent that there was nothing new to discover among the oeuvre that were displayed here. Repetetive. The segment of 'motion' and spatiality that one talks about concerning his work, was not predominant in these works in my opinion.
After this a coffee and muffin and then we looked for gloves to Aurore.
Returning home after this. Windy and cold in the afternoon.
We had planned seeing the exhibition with photos by Araki (at Kulturhuset) but we changed our minds.
No comments:
Post a Comment